Till Flugfiskemagasinets startsida Flugfiskemagasinet Rackelhanen Uppdaterad
2001-01-22

English version
 

Material & metoder I

Att utnyttja naturmaterialens egenskaper och välja rätt storlek på fjäder och hår
Text och foto: Anders Isberg

Copyright Anders Isberg
Att en fluga är mönsteräkta betyder inte automatiskt att den är bra. När man binder med naturmaterial krävs insikt om varje materials speciella föutsättningar

  Flugbindning är ett konsthantverk. De bästa flugorna binder man därför när man sitter ner i lugn och ro och känner sig harmonisk. Då försvinner också automatiskt många slarvfel och man ger sig tid att studera och välja material på rätt sätt. Det bästa generella rådet är därför att aldrig ha bråttom när man binder flugor, och att se till att man sitter bra och bekvämt och har god belysning. Bind hellre få men bra flugor än många men slarviga.

  Som flugbindare måste man också lära känna sina materials egenskaper för att kunna se deras möjligheter och begränsningar. Under många hundra år bands flugor enbart med naturmaterial, medan vi idag binder omväxlande med natur- och syntetmaterial. Naturmaterialen ställer emellertid helt andra krav på materialkännedom, och det är om utgångspunkterna för hur man väljer och binder med just naturmaterial som denna artikel handlar. Främst vänder den sig till yngre flugbindare, som fått sin introduktion till flugbindningen via syntetmaterialen och som sedan fortsätter att binda och behandla naturliga material på samma sätt, vilket resulterar i sämre flugor.

Lång tub - långt hår. Kort tub - kort hår
Lång tub - långt hår. Kort tub - kort hår.
Undvik att ta en för lång hårbunt som du sedan tvingas klippa av.

  Det finns nämligen speciella utgångspunkter för hur man binder med naturliga material för att åstadkomma flugor som är så fiskliga som möjligt. Dessa utgångspunkter kommer av naturmaterialens speciella egenskaper, vilka oftast helt skiljer sig från konstmaterialen. Men det tänker inte alltid flugbindaren på. Binder man vanligtvis med syntetmaterial, så har man till exempel också vant sig vid att ta till saxen för att justera eller trimma många material till rätt längd. Men det går inte att göra så med naturmaterial utan att deras egenskaper förändras. Därför är det viktigt att studera naturmaterial som hår och fjädrar i detalj för att se hur de är uppbyggda.

Stor krok - stor fjäder. Liten krok - liten fjäder
Stor krok - stor fjäder. Liten krok - liten fjäder

  Taperade fibrer

  Den ur flugbindningssynpunkt största skillnaden mellan naturliga och syntetiska material är att de förra har taperade fiberspetsar, medan de senare vanligtvis är homogent likformade längs hela sin längd. På naturmaterialen slutar alltså varje enskild fiber i en spets - det gäller både hår och fjäderfibrer. Klipper man av spetsarna på ett naturmaterial förlorar det därför många värdefulla egenskaper, bland annat rörlighet och bärighet.

Copyright Anders Isberg
Lär dig bedöma fjädrar så att du ser vilka delar som ger respektive fjäder dess speciella och sökta egenskaper

  Ibland kan man klippa en aning i rotänden på en hårbunt som man vill göra kortare, utan att egenskaperna förändras allt för mycket Men utgångspunkten bör alltid vara att redan från början välja material i så nära rätt längd som möjligt. Kortare hårfibrer till en mindre fluga ger nämligen flugan bättre egenskaper än långa fibrer som kortats i längd. Det beror på att de kortare naturfibrerna har mindre diameter och att tunnare fibrer rör sig naturligare i förhållande till sin längd i jämförelse med längre och därmed grövre fibrer som klippts ner. De senare blir alltid styvare.

Copyright Anders Isberg
Försök om möjligt använda fjäderfibrer i deras fulla längd...

  För den som brukar binda med syntetfibrer är detta inte alltid självklarat, eftersom syntetiska material har samma tjocklek längs hela fibern. Men det är inte bara på hårfibrer som spetsarna är viktiga. Även tupphackelfibrer är taperade till en spets eller liten "fot" som flugan vilar på. Väljer man ett för stort hackel till en torrfluga och sedan trimmar ner det till lämplig storlek, blir hacklet styvare och utan förmåga att böja sig i spetsarna. Hacklet tappar helt enkelt sina "fötter" och stödytan mot vattnet minskar. Istället skär de styva topparna genom ytfilmen - och torrflugan är inte längre någon torrfluga.

Copyright Anders Isberg
...med undantaget att alltid binda in först efter den blanka delen längst in vid fjäderstammen när du förser en fluga med quillvingar

  Om det inte fanns taperade fibrer med spetsar på olika naturmaterial, så skulle vi alltså inte kunna binda flugor som bär på vattenytan eller som rör sig mjukt och livligt nere i vattnet. En viktig utgångspunkt vid bindning med naturmaterial är därför att välja rätt fiberlängd redan från början och att aldrig klippa av spetsarna.

  Rätt dressad

  En rätt dressad fluga blir också en vacker fluga som fungerar bra. Man måste därför inte bara lära sig att välja rätt längd, utan också ta rätt mängd av det aktuella materialet för att flugan ska bli lagom dressad och materialets egenskaper komma till sin rätt. En del fibrer fyller mer och är mjukare än andra.

Teckning
Ett bra tupphackel har en taperad spets (a) vilken böjer sig som en fot och vilar mot ytspänningen.

  Få varv med ett mjukt och luddigt hönshackel fyller till exempel lika mycket som många varv med ett tunnfibrigare hackel. Men i det första fallet rör sig också fibrerna annorlunda, eftersom de inte hindrar varandra. Utgångspunkten måste alltså också här vara rätt längd, mängd och kvalitet redan från början. Det går inte att komma och frisera med saxen i efterhand och tro att flugan ska uppföra sig rätt i vattnet. Detsamma gäller fjädervingar till våtflugor. Ser man närmare på en sådanfjädersektion medan den fortfarande sitter fast vid fjäderpennan, märker man att det finns ett samband mellan de enskilda fanens längd och deras styvhet - på samma sätt som vi konstaterat att det skiljer mellan långa och korta hårfibrer på ett skinn.

Teckning
Ett styvt hackel med grov mittstam ger färre lindningsvarv är ett hackel med tunn stam. Den till synes tunnare fjädern kan därför ge ett bättre och tätare hackel.

  Även här är utgångspunkten att välja rätt längd från början, och att i möjligaste mån undvika för långa fjädersektioner som man tvingas klippa ner till önskad längd. Här kan man också observera att fibrernas rotländar längst inne vid pennan på en quillfjäder är tillplattade och breda, vilket gör att vingsektionerna lätt låter sig bindas in på högkant. När man drar åt bindtråden, veckas vingen utan att fibrerna glider åt sidan. Den nedersta, blanka delen använder man emellertid aldrig.

Teckning
Välj alltid att binda med hår av rätt längd. Det går inte att klippa av långt hår och tro att det får samma fina och mjuka struktur som kortare hår

  Olika material har också andra egenskaper som inte enbart är beroende av storlek och längd. De kan till exempel vara mer eller mindre sugande, olika krusiga eller ha andra egenskaper, som gör dem lämpliga - eller helt olämpliga - för ett speciellt syfte. Ge dig därför tid att i lugn och ro studera olika naturmaterial närmare för att lära dig varje materials unika egenskaper. Det gäller också att studera varje enskild nacke eller skinnbit. Två bruna hönsnackar, som till det yttre kan se identiska ut, kan vid detaljstudie visa sig ha fjädrar av helt olika karaktär. På samma sätt kan håren på en skinnbit variera från ena kanten till den andra

  Mönstertrohet

  En del flugbindare fastnar i föreställningen att det är mönstertroheten som är hemligheten bakom en välfångande fluga. Men det är bara sant till en liten del. Viktigare är att materialen väljs med omsorg och förståelse för att kvaliteten ska bli den rätta. Många odlade tuppnackar har till exempel extremt korta och styva fibrer, som vid en första anblick tycks ge hackelfjädrarna högsta kvalitet. Men studerar man dem noga, så upptäcker man att de är aIlt för styva och att spetsarna kanske saknar den tidigare omtalade "foten". Genetiskt följer också oftast en styv och tjock mittstam de fjädrar som har styva fibrer. Det betyder att lindningarna inte går att lägga lika tätt runt krokskaftet, vilket i sin tur ger ett glest hackel. Så trots att man trott sig ha köpt en tuppnacke av högsta A-kvalitet, kan slutresultatet bli ett glesare hackel än med en billigare B-nacke, där fibrerna kanske inte är lika täta och styva, men där den tunnare mittstammen tillåter fler varv på samma längd av krokskaftet -vilket i sin tur ger ett tätare hackel som slutresultat.

Copyright Anders Isberg 1999
Välj alltid det material i rätt storlek från början och bind så långt som möjligt med full fiberlängd.

  Som synes är god materialkännedom av största betydelse när man binder med naturmaterial. Det betyder att det kanske inte alltid är bristande teknisk bindförmåga som är orsaken till att man ibland är missnöjd med resultatet av övningarna vid bindstädet. Istället kan det vara brister i kännedom om de material man använder Därför är en närmare detaljstudie av de hår, fjädrar och hackel man har i flugbindarIådan viktigt och kan ge en god utdelning när man binder med naturmaterial. Det är nämligen först därefter man förstår de enskilda materialens unika egenskaper och kan utnyttja dem på bästa sätt.

© Text och Foto: Anders Isberg 1994

Läs vidare om: Material & metoder II

 

 

Till Flugfiske Magasinets startsida

Blue line

För att få den bästa upplevelsen av Magasinet gäller det att du har rätt inställningar.
Här är mina rekommenderade inställningar

Black line

Var vänlig och respektera lagen om upphovsmannarätten.  Kopiering eller annan mångfaldigande av innehållet helt eller delvis av denna och alla andra sidorna i "Flugfiskemagasinet Rackelhanen" är ej tillåtet.

Mats Sjöstrand 2017

Black line

Om du har några kommentarer eller frågor angående Magasinet så kontakta gärna mig.

Hälsningar
Webbmaster
Mats Sjöstrand

 

 

 

 

 

 

 

Annonsbar
Sponsorpolicy / Våra sponsorer: