Till Flugfiskemagasinets startsida Flugfiskemagasinet Rackelhanen Uppdaterad
1999-07-10
English version
 

Nattsländor i öringvatten
Om nya rön kring nattsländornas beteende.

Text och foto av Kenneth Boström 1997

Nattsländepuppa och nykläckt nattslända
Nattsländepuppa som just tagit sig upp på en sten för att kläcka.
Till höger en nykläckt nattslända av samma art.

  Då jag för tjugo år sedan började intressera mig för att studera nattsländorna och deras levnadssätt, insåg jag inte vilket mödosamt arbete det skulle krävas för att få fram uppgifter om dem och samla i en bok. Inom entomologins och zooekologins värld har man heller inte varit speciellt intresserad av att studera nattsländorna ur flugfiskarens synpunkt, utan vi har själva fått skaffa oss de kunskaperna. Min bok har varit på väg flera gånger, men varje ny säsong vid vattnet har medfört nya upptäckter och revideringar av gamla sanningar Jag vill därför poängtera, att mitt arbete inte gör anspråk på att vara något vetenskapligt verk, utan endast är en sammanställning av olika nattsländor sett ur flugfiskarens synpunkt.

  Det betyder att jag redovisar olika kläcknings- och äggläggningsbeteenden samt ger förslag till fisketaktik, teknik och flugbindning, samt redovisar de mönster som visat sig effektivast under senare år. Jag har också försökt minimera antalet imitationer, så att det hela blir hanterbart för praktiskt bruk.

  Låt oss också inse att nya rön och idéer efter hand kommer att dyka upp. Det är väl bland annat det som gör flugfisket så fascinerande. Kom också ihåg att en imitation aldrig blir bättre än hur den presenteras.

  För en seriös och intresserad flugfiskare är det av stor vikt att känna till vilka typer av nattsländor som för tillfället är aktuella vid det vatten man befinner sig. Det är också bra att själv studera nattsländorna, så att man vet hur de uppträder i sina olika stadier som larv, puppa och vingad insekt och kan anpassa sitt fiske därefter.

  Nattsländorna blir också allt viktigare för flugfisket. Efterhand som föroreningarna ökar, minskar också antalet insekter. Nattsländorna har emellertid visat sig vara den insektsgrupp som klarar sig bäst i detta sammanhang - både när det gäller föroreningar och yttre förändringar. Av den anledningen blir det allt viktigare att studera nattsländorna än någon annan insektsgrupp. De utgör helt enkelt en ökande del av fiskens föda - och därmed underlag för våra imitationer och vår fiskestrategi.

  Kläckningsmönster

  Vid mina studier av nattsländornas kläckningsbeteende, har jag ibland sett hur samma art i till och med samma älv och vid samma tillfälle med bara 50 meters avstånd kan uppträda på olika sätt. De olika kläckningsförfarandena beror mer på den miljö puppan befinner sig i vid kläckningstillfället och mindre på vilken familj eller art den tillhör Trots det finns det klart åtskilda kläckningsmönster, något alla flugfiskare kan lära sig känna igen och anpassa sitt fiske efter Det vanligaste kläckningssättet är att nattsländepuppan gnager sig ur sitt pupphus och så gott som omedelbart stiger mot ytan. Den stiger med gasen under pupphuden som "flytväst" men hjälper oftast också till att skynda på uppstigningen genom simtag med det mellersta benparet. När puppan nått ytfilmen bryter den sig ur pupphuden mycket snabbt. Hos större arter kan det ta något längre tid, vilket man kan se på de nykläckta nattsländor som springer och hoppar fram på ytan i karaktäristisk stil med små, snabba vågrörelser som resultat - något alla flugfiskare säkert lagt märke till.

  Hos puppor som kläcker redan på väg upp mot ytan kan kläckningen ske på vilken nivå som helst i vattnet. Upp kommer då en färdig, vingad slända, som snabbt lämnar vattenytan. Puppan kan också stanna kvar vid sitt pupphus för att kläckas där och stiger sedan hela vägen upp genom vattnet och flyger mer eller mindre som en "polarisraket" genom vattenytan.

  Andra puppor stiger till ytfilmen och paddlar sig sedan på denna in mot land, där de klättrar upp och kläcks till flygande sländor. Det finns också puppor som istället går på bottnen in mot land för att klättra upp på något lämpligt föremål. Dessa är naturligtvis i det närmaste omöjliga att efterlikna med traditionell flugfisketeknik. Men det är inte bara de kläckande nattsländorna som färdas genom vattnet och då kan efterliknas med lämpliga imitationer. Även om de flesta nattsländehonor lägger sina ägg uppe på vattnet, så finns det också de som dyker eller kryper ner i vattnet och sedan kryper vidare till bottnen, där de lägger sina ägg. Därefter släpper de sig upp genom vattnet och flyger upp på land igen. Det kan alltså förekomma vingade nattsländor under vattnet både som kläckare och äggläggare, vilket förklarar varför många traditionella våtflugor fiskar så bra i nattsländevatten — och faktiskt ger ett entomologiskt riktigt fiske.

  Beteendet viktigt

  Nattsländornas beteenden i olika utvecklingsstadier är alltför omfattande för att kunna avhandlas i en kort artikel. I min bok tar jag också upp fenomen som drift hos larver och puppor, de olika familjernas och arternas mest karaktäristiska kännetecken och val av biotoper, samt mina egna erfarenheter från praktiskt nattsländefiske. Här finns också en del nya flugmönster, utvecklade under senare år

  Men viktigast i allt fiske med en nattsländeimitation på tafsen är att man själv gör egna iakttagelser vid det aktuella vattnet och sedan anpassar fisket därefter. Det är min förhoppning att min nya fälthandbok därvid ska vara till god hjälp i de egna studierna.

Nattsländekläckning

Nattsländorna har vad man kallar fullständig förvandling: Larv, puppa och vingad, könsmogen slända.

Efter larvstadiet sker förpuppningen i ett pupphus, vars utseende kan variera mellan olika familjer och arter.
Ur detta pupphus gnager sig sedan den färdigutvecklade puppan ut efter genomgången förvandling.
Därefter kan kläckningen till vingad slända ske på flera olika sätt.

Mina undersökningar visar att de lokala förhållandena på den aktuella biotopen styr kläckningsmönstret. Det vanligaste är dock att puppan med hjälp av gas under pupphuden - men också genom att aktivt simma med det mellersta benparet - tar sig upp till vattenytan och kläcks där, varefter den vingade sländan flyger in till land.

Mer om nattsländor finns att läsa i boken Nattsländor i öringvatten.

Text, foto och teckning: Kenneth Boström 1997 ©

 

 

Till Flugfiske Magasinets startsida

Blue line

För att få den bästa upplevelsen av Magasinet gäller det att du har rätt inställningar.
Här är mina rekommenderade inställningar

Black line

Var vänlig och respektera lagen om upphovsmannarätten.  Kopiering eller annan mångfaldigande av innehållet helt eller delvis av denna och alla andra sidorna i "Flugfiskemagasinet Rackelhanen" är ej tillåtet.

Mats Sjöstrand 2017

Black line

Om du har några kommentarer eller frågor angående Magasinet så kontakta gärna mig.

Hälsningar
Webbmaster
Mats Sjöstrand

 

 

 

 

 

 

 

Annonsbar
Sponsorpolicy / Våra sponsorer: