Till Flugfiskemagasinets startsida Flugfiskemagasinet Rackelhanen Uppdaterad
2001-11-16
English version
 

Fyra harrar. Foto: Alf Wennskog 2001

Fyra kast, tre fiskar
av Alf Wennskog

  Klockan närmade sig 18.00, solen var på väg ner under trädtopparna denna augustiafton. Jag hade tänkt prova att fresta harren i Kvarnån denna kväll med ett par nya myrimitationer, mest för att se om harren godkände dom.

  Mygg och knott eskorterade mig fram genom skogen men beckoljan blandad med djungeloljan höll odjuren på avstånd, en järpkull höll på att skrämma slag på mig när den lyfte bullrande framför mina fötter.

  Efter ca en halv timme skymtade jag Kvarnån mellan träden, selet som jag sökt mig till låg blankt, inte ett vak så långt ögat nådde. Väl framme riggade jag upp mitt tio fot långa Black Shadow klass 5-6 laddat med intermediate lina och en tio fot tafs med spetsen 0.14, en nybunden myra storlek 16 i spetsen och jag var klar för fiske. Som vanligt satte jag mig ner för att studera vattnet en stund innan jag började mitt fiske. Ån var inte speciellt bred här kanske fem meter på sin höjd, dessutom var det låg vatten så den lilla forsnacken trettio meter nedströms var kanske 50 cm djup, max! Alltså borde fisken stå i selet resonerade jag när jag började tråckla ut linan genom riset.

  Tio svordomar senare hade jag lyckats, kasta gick endast om man speyade, annars satt flugorna i riset lika säker som att pengarna är slut innan månaden är det. Selet gav inget, kanske det var för varmt? Dagen hade varit varm som på en avlägsen badstrand någonstans i den grekiska övärlden.

  Jag satte mig ner på en sten för att begrunda naturens förberedelser inför nattens antågande, månen steg sakta upp mellan träden. Vackert var det i alla fall, skuggorna i månskenet blev knivskarpa.

  Tänk om man skulle prova den grunda nacken i alla fall? Kanske det står någon liten en där? Jag lade ett kort speykast snett nedströms, bara för att kunna ta mig ner i kast position utan att trassla in linan i riset. PLOPP! Jag tittade upp och såg att flugan var borta, endast en vakring vittnade om att en fisk tagit flugan, när jag reste spöt böjde det sig till handtaget! Vad i hela friden? Stumt höll sig fisken vid botten, jag pressade så mycket jag vågade med den klena tafs jag hade. Sakta började fisken röra på sig, den simmade upp mot mig och jag vevade för att hålla linan sträckt, när fisken var ca metern från mig såg jag en stor ryggfena plöja fram i det mörka vattnet, HARR, STOR HARR! Nervositeten smög sig på, bara nu tafsen håller, hur sitter kroken? Efter lite bökande i selet uppströms gled harren in mot stenen som jag stod på, försiktigt greppade jag fisken bakom gälarna, vilken fisk! Den stora ryggfenan blänkte i månskenet.

  Jag avlivade fisken och skar av gälbågen för att bloda av den, kanske det står mer fisk på nacken? Ett nytt kort speykast gled över vattnet, flugan landade elegant och gled ner mot nacken, PLOPP! Nytt spölyft med samma resultat, återigen böjde sig spöt till korken och återigen gled en stor ryggfena genom det mörka vattnet, en liten stund senare kunde jag åter greppa en stor harr bakom gälarna. Huga vilka harrar! Två kast över nacken och två stora harrar som belöning, det hade jag aldrig trott! Jag var tvungen att prova lägga ett kast till, speykastet spände ut över ån och flugan gled över nacken en tredje gång, ingen fisk visade sig. Nytt kast, PLOPP! En tredje harr böjde spöt till handtaget, denna fisk var betydligt piggare men inte lika stor, det kände jag. Efter lite lirkande låg så den tredje harren fram för mig i månskenet. Vilka fiskar! Jag rensade dom och trädde upp dom på en vidjeklyka. Jag kände inte för att fiska mer, jag lyfte på hatten och tackade för fångsten innan jag började gå hemåt.

  Månen sken från en klar himmel, skuggorna blev längre allteftersom månen steg upp på den svarta himlen, det var som att gå i en trollskog, betagen lade jag mig ner i mossan och bara tittade upp på fullmånen som sken ner på mig genom trädtopparna. Alla ljud från skogens nattaktiva ljud hördes tydligt, där var ljudet från näbbmusens födosök och harens mjuka tassande i riset.

  Väl hemma i stugan kom mått bandet fram, 49 cm, 41,5 cm och 40 cm, inte illa på fyra kast över en forsnacke.

Bindbeskrivning av "Myran"

Krok: strl. 16, streamermodell
Bindtråd: svart
Bak kropp: svart floss, binds in som en kula.
Midja: orange floss, tunt
Framkropp: svart floss, binds in som en kula.
Vingar: vita hackelspetsar
Ben: brunt hackel, klipps ner på ovan- och undersidan.

Bild och text av Alf Wennskog 2001 ©

 

 

Till Flugfiske Magasinets startsida

Blue line

För att få den bästa upplevelsen av Magasinet gäller det att du har rätt inställningar.
Här är mina rekommenderade inställningar

Black line

Var vänlig och respektera lagen om upphovsmannarätten.  Kopiering eller annan mångfaldigande av innehållet helt eller delvis av denna och alla andra sidorna i "Flugfiskemagasinet Rackelhanen" är ej tillåtet.

Mats Sjöstrand 2017

Black line

Om du har några kommentarer eller frågor angående Magasinet så kontakta gärna mig.

Hälsningar
Webbmaster
Mats Sjöstrand

 

 

 

 

 

Annonsbar
Sponsorpolicy / Våra sponsorer: