Till Flugfiskemagasinets startsida Flugfiskemagasinet Rackelhanen Uppdaterad
2013-01-01
English version

   
Sländor i öringvatten del 7.

 Åsandslända - Sjösandslända
Av Tommy Bengtsson och Kenneth Boström

  Ephemera danica är vår största dagslända. Dess nymf lever i gångar som den gräver i åarnas sandbottnar. På engelska kallas den Greendrake och Mayfly och i vissa delar av Sverige för Rockan eller Rocken. Då vi brukar kalla sländorna efter något som är typiskt för dem, så att namnet lättare fastnar i minnet, vill vi hellre kalla den för åsandslända. Vilket namn som faller flugfiskarna bäst i smaken får framtiden utvisa.


Åsandslända på sommaräng, spinner hane

  Åsandsländan är en av de tidigaste dagsländorna och då den svärmar har flugfiskesäsongen kommit igång på allvar. Nymfen skiljer sig helt från de som vi tidigare tittat på. Den är byggd för att leva i gångar som den gräver i åbottnen. Den har mycket bestämda krav på sandens kornstorlek och botten får inte vara täckt av slam och dy. Benen är utformade som skopor och den har två långa betar på överkäken för att borra sig igenom sanden. Eftersom den lever i en miljö med extremt låg vattenomsättning har den mycket välutvecklade gälar som nästan helt täcker bakkroppens sidor och ovansidan. Nymfen tar i regel två år för att utvecklas innan den är klar att kläckas och har då uppnått 18-25 mm längd.

  I engelska flugfiskeböcker diskuteras om nymfen utgör öringföda. Harris* säger att nymfen går upp till botten när den ömsar skinn och att öringen därför kan ta nymfen. Nymfens skal innehåller kitin som efterhand hårdnar. Alla dagsländenymfer byter därför ut sitt hårda skal mot ett nytt elastiskt i takt med att de växer. Det nya skalet är till en början ljust men blir sedan mörkt efter hand som det hårdnar. Ju större art, desto fler gånger ömsar den hud. Åsandsländan, som är vår största dagslända, ömsar hud mellan 20 och 25 gånger så öring och annan fisk bör ha flera chanser att äta nymfen.

* J.R Harris: An Angler's Entomology. London 1952. 4:e upplagan 1970 slutsåld. Utkommer i en 5:e upplaga.

  Proppfulla

  I Sverige har vi en man som är specialist just på åsandsländans nymfer. Det är Björn Svensson vid Zooekologiska avdelningen, Lunds universitet.

  Han håller på med en undersökning som innefattar åsandsländan. Han har funnit att nymfen kan byta skinn i de gångar som den gräver i sandbotten och att den troligen hellre gör det där, eftersom den då är skyddad. Att nymfen ger sig upp på bottnen beror förmodligen i stället på att gångarna slammas igen eller raseras. Detta kan inträffa när. vattenståndet i ån förändras eller när fåglar söker näring på botten. Man kan vid sådana tillfällen finna öring som är proppfull med åsandsländans nymfer. Björn har också funnit att nymferna ibland kan utvecklas i tre år innan de kläcks. Delta kan inträffa i samma bäck och för nymfer som kläckts samtidigt.

  Nymfen kläcks, som framgår av det engelska namnet, i maj månad. Den kläcks i regel inte, längre än till i början av juni. Under vissa förhållanden blir endast en del sländor flygklara i maj-juni. Flygperioden kan då utsträckas till juli och augusti då det kläcks lika många sländor som under försommaren.

  När man talar om kläckningsperioder får man hålla i minnet att nymfens växt, liksom vattenflorans, är beroende av vattentemperaturen. Nymfen kläcks vid en viss vattentemperatur. Beroende på höst och vårvärmen kan sländan kläckas tidigare eller senare. Ju längre norrut i landet man kommer desto senare kläcks dagsländorna.

  Långsamma vingslag

Kläckningen går mycket snabbt och om vädret är bra lyfter sländan strax från ytan. Finns det träd kring ån sätter den sig gärna där, om inte kan den flyga långt bort från ån. Om vädret är bra ömsar sländan hud nästa dag och framåt kvällen svärmar sländan på läsidan av träden nere vid ån. Eftersom sländan mäter 5-6 cm mellan vingspetsarna är den lätt att se även om den flyger högt uppe vid trädtopparna. Hannen lyfter sig med långsamma vingslag några meter rakt upp i luften för att sedan sakta dala ned med utsträckta vingar. Svärmningen inträffar vid skymningen och man ser ofta honor som lägger ägg samtidigt som nymferna simmar upp till ytan för att kläckas.

  En vanlig iaktagelse är att öringen inte tar åsandsländan de första dagarna den kläcks, även om den finns rikligt på ytan. Det verkar som det tar några dagar, eller upp till en vecka, innan öringen ställer om sig på ytföda i stället för bottenföda. Men när den väl vant sig så blir intresset desto större. Åarna nästan kokar av fisk då det är stora kläckningar av åsandsländan.


Sippvak på spent åslända. Fisken visade sig aldrig.
Det enda man såg var en ring på vattenytan.

  l somras satt vi i en al som hängde ut över ån och såg hur öringen vakade bara ett par meter ifrån oss. Vi såg hur honor, som lagt sina ägg, flöt förbi under oss ned till kilosöringen som sög ned dem under ytan. Den grova öringen tog dessa jättedagsländor med ett sippvak. Fisken visade sig aldrig. Det enda man såg var en ring på vattenytan.

  Grov fisk - fiske förbjudet!

  Samtidigt med svärmningen kläcktes nya insekter som öringen tog med ett våldsamt plaskande. För att strax efter suga ned en döende hona med ett litet sipp, utan att visa sig. Hur många gånger har man inte stått på lite avstånd och tänkt att fisken vakar på nymf när den i stället tar sländor som just slutit sin livscykel?


Nykläckt åsandslända, hona


Nykläckt sjösandslända, hona. Vingarna har ännu inte hunnit räta sig.


Hane i spinnerstadiet, sjösandslända


Åsandslända, nymf

  Det var inte bara åsandsländar som fanns på ytan. Gul forsslända kläcktes, liksom mygg, eller möjligen var det knott. Öringen tog allt som kom flytande; mygg, gul forsslända, sandsländar som kläcktes och som var döende. Vilken som helst av dessa insekter borde gå att efterlikna och ta fisk på. Då vi satt i en al vid en å som vi inte hade fiske i fick vi nöja oss med spekulaltioner denna gång. På en sträcka av 100 meter vakade närmare tio grova fiskar. Nedströms hördes det regelbunde som om någon kastat en åra i ån. Grov fisk och fiske förbjudet!


Åsandslända

  I Sverige finns ytterligare en art av samma familj. Den heter Ephemera vulgata och lever i sjöar och dammar samt i åarnas . lugnare partier. Vi kallar den därför för sjösandslända till skillnad från åsandsländan som endast lever i åar. Liksom åsandsländan finns den över hela landet utom uppe i fjällen. Sjösandsländan lever ett likartat liv som åsandsländan men har avsevärt längre kläckningsperiod. I grunda dammar kan den kläckas mycket tidigt och kläcks sedan sommaren ut.


Sjösandslända

  En av våra fiskevänner, Jerry Pettersson från Helsingborg, såg masskläckning av sjösandsländan i en grund sjö i närheten av Hässleholm så tidigt som den 23 april i år. Detta trots att våren var sen. Förutom att kläckningsperioden är längre skiljer sig sjösandsländan från åsandsländan genom att den är mindre och att den lever i en annan vattenmiljö. Bakkroppens teckning är annorlunda och det enklaste sättet att skilja såväl sländorna som nymferna åt är just på bakkroppsteckningen. Sjösandsländan har långsmala fläckar på bakkroppens tio segment, så att det ser ut som två linjer utmed kroppen, medan åsandsländan nästan saknar fläckar på de mellersta segmenten.


Bakvinge av åsandslända (D)
Bakkropp av Åsandslända (d)
Bakkropp av sjösandslända (v)

Åsandsländan skiljs från sjösandsländan på bakkroppens teckning. Detta gäller både för nymf och slända. Åsandsländan lever i strömmande vatten medan sjösandsländan lever i sjöar och i åarnas lugna delar.

Sandsländorna kännetecknas som nymf av:
1) Att de långa stjärtspröten är kraftigt behårade på båda sidor
2) Att benen är formade som skovlar, på överkäken finns långa betar
3) Fransiga gälar som täcker en stor del av bakkroppen
4) 15-18 mm lång

Sandsländorna kännetecknas som slända av:
1) Tre stjärtspröt
2) Stor bakvinge med utvidgning vid framkantens nedre del
3) Mycket stor, 15-25 mm
4) Fläckiga vingar

 

Av Tommy Bengtsson och Kenneth Boström 1977-79 ©

Till:
Del.1  Del.2  Del.3  Del.4  Del.5  Del.6  Del.7 
Del.8  Del.9  Del.10  Del.11  Del.12  Del.13 
Del.14  Del.15  Del.16  Del.17  Del.18  Del.19  Del.20  Del.21

  Läs historien och om männen bakom denna artikelserie

 

Rekommenderad läsning för de som vill lära sig mer
Fälthandböckerna:
Dagsländor i öringvatten
Nattsländor i öringvatten

 

Till Flugfiske Magasinets startsida

 

För att få den bästa upplevelsen av Magasinet gäller det att du har rätt inställningar.
Här är mina rekommenderade inställningar

Var vänlig och respektera lagen om upphovsmannarätten.  Kopiering eller annan mångfaldigande av innehållet helt eller delvis av denna och alla andra sidorna i "Flugfiskemagasinet Rackelhanen" är ej tillåtet.

© Mats Sjöstrand 2012

Om du har några kommentarer eller frågor angående Magasinet så kontakta gärna mig.

Hälsningar
Webbmaster
Mats Sjöstrand

 

   

Annonsbar
Sponsorpolicy / Våra sponsorer:

Huntyard & Berras Allt inom flugfiske

Annons för www.settern.se

Annons för fiskeflugor.se

Laxfiske på Bårdshaug Herregård, Norge

Annons för Plahtes Eiendommer

Annons för flugbindning.com

Annons för UNI-products, www.uniproducts.com

Annons för Bamboorods.se

Intresserad av att annonsera här?
Kontakta Mats