Till Flugfiskemagasinets startsida Flugfiskemagasinet Rackelhanen Uppdaterad
2014-03-09
English version

   
Tilläggsartikel till serien
Sländor i öringvatten
Svenska flugan
Del 19.

Så binder en mästare
Stor Strömslända
Av Kenneth Boström och Tommy Bengtsson

En av våra säkraste flugbindare är Lennart Bergkvist från Arvika. Han har bl.a. tillsammans med Preben Torp Jacobsen och Kenneth Boström komponerat Hemsedalsflugan, som efterliknar stor strömslända. Lennart fiskar aldrig med stor strömslända nymf utan endast med dunimitation samt med imitation av äggläggande spinner. Lennart menar att man ibland kan se honorna lägga ägg framåt kvällstimmarna och att en spinner-imitation då ger bäst resultat.

Lennart Bergqvist med blicken koncentrerad på älven
Lennart Bergqvist med blicken koncentrerad på älven

  Vi satt framme vid fönstret i hytten och band flugor. En bit nedanför oss flöt älven. I väntan på kvällens fiske band vi varianter av Hemsedalsflugan, som Preben, Lennart och Kenneth komponerat några somrar tidigare. Flugan efterliknar Ephemerella aurivelli, eller stor strömslända som den senare fick heta. Sländan är skandinavisk och det finns inga engelska mönster som efterliknar den.

  Samtidigt som vi band diskuterade vi fram och tillbaka om det fanns något att förbättra hos flugan. Var Hemsedalsflugan inte alltför grön? Behövde hacklet bindas upp på undersidan för att den skulle stå bra på vattnet?

  Kaj Snällman från Arvika satt bredvid och underhöll oss. Plötsligt hajade han till. Ett par fiskmåsar hade lagt sig på älven och åt något från vattenytan. Ofta har vi sett måsar ta sländor i luften eller på vattenytan men aldrig att de legat på vattnet och pickat som höns.

  Mitt ute på älven var ytan täckt av något som .på avstånd såg ut som skum. Fram med kikaren. Ut på gångbron framför hytten. Var det möjligt? Var det lugna stråket mitt ute på älven täckt av nykläckta dagsländor?

  Kaj sprang ned till älven för att se efter. Det var en masskläckning av stor strömslända. Omslaget till varmt väder, efter kyligt väder under hela försommaren, hade gjort att de kläcktes i tiotusental. Fisk vakade i hela älven och svalorna flög fram och åter över vattenytan. Det verkade som om det blivit liv i allting på en gång. Så även på oss. På fem röda sekunder hade vi fått på oss vadarna, gripit våra färdigtacklade spön och sprungit ned till älven.


Hona dun av stor strömslända. Färgerna kan variera mot mer grön eller mot mer orange.

  Kort säsong

  Vi hade en stunds fint fiske och tog några skapliga öringar. Efter en timme släppte dammvakten på mer vatten och kläckningarna upphörde lika snabbt som de böljat. Fisken slutade vaka och vi återvände till bindstädet. När vi satt vid städet kunde vi inte låta bli att slänga en blick nedåt älven allt som oftast. Framför oss såg vi fiskmåsarna ligga på älven och picka nykläckta strömsländor.

  Stor strömslända har år efter år skapat ett bra fiske från midsommar, om sommaren är tidig, annars från böljan av juli. Dess säsong är mycket kort och efter några veckor finns mycket annat som är intressant för fisken på ytan. Vi har fiskat med imitationer av stor strömslända från Glomma i söder till Nordkalotten i norr. Nästan alltid fiskar vi med torrfluga när sländan kläcks. I böljan, då den kläcks i färre antal, kan man ha bra fiske med nymf.

  I Skibotn elv, t ex, har vi haft hyggligt fiske med en nymf av kalkonherl, modell klumpig Sawyer. Några somrar har vi fiskat med en hacklad nymf, modell Skues, med viss framgång. Men när kläckningen väl kommit igång är det tveklöst bäst med torrfluga. När stor strömslända kläcks i stora mängder innehåller i regel fiskmagarna upp till 90 procent dun.

  Stor strömslända är en mycket vanlig dagslända och ganska stor, 10-13 mm. Den är därför lätt att se och lätt att efterlikna vid bindstädet. Trots att den är mycket vanlig är det sällan man ser den annat än som dun. Nymfen lever på botten en bit ut i älven, vilket gör att vi sällan finner den när vi går och rotar vid strandkanten. Likaså är det sällan eller nästan aldrig vi ser några spinners och i flera år har vi inte lyckats fotografera några.

  Endast med dun-imitation

  Nu bedriver vi inte våra studier av de insekter som står på fiskens matsedel professionellt. Vi sätter inte upp insektsfällor och turas inte om att sitta på vakt för att se stor strömslända svärma. I gengäld fiskar vi under de flesta av dygnets timmar och borde därför sett stor strömslända svärma och lägga ägg. Vi tror därför att de svärmar högt uppe i skogen, eller möjligen på hög höjd, och lägger ägg i vargtimmen. Men helt säkra är vi inte.

  Så i sommar fann vi en spinner sittande på vår hytte och det är den som finns på bilden här intill.

  En av våra säkraste flugbindare är Lennart Bergkvist från Arvika Som tillsammans med Preben Torp Jacobsen och Kenneth komponerat Hemsedalsflugan. Han fiskar aldrig med stor strömslända som nymf utan endast med dun-imitationen samt med imitation av äggläggande spinner. Lennart menar att man ibland kan se honorna lägga ägg framåt kvällstimmarna och att en spinner-imitation då ger bäst resultat.


Hane spinner av stor Strömslända

  Lennart är inte bara en bra flugbindare utan har också stor erfarenhet av fiske med imitationer av stor strömslända. Han har tre råd då det gäller att binda en torrfluga, För det första binder han in stjärtspröten ungefär där hacklet ska sitta. Han fortsätter sedan bakåt med bindtråden en liten aning ned i böjen. Där lägger han 2-3 varv under stjärtspröten och ett varv ovanpå dem. När han sedan sträcker bindtråden får han den rätta spridningen av stjärtspröten.

  Det vanliga är sedan att man lägger på dubbingen och lindar fram, efter att man fäst ribbingen. Nackdelen är att det lätt blir en liten dubbingstack längst bak. För att undvika detta lindar Lennart fram bindtråden ungefär en tredjedel av kroppslängden. När han sedan lägger dubbing på bindtråden ser han till att det blir tunt i början för att bli tjockare efterhand. Därefter lindar han dubbingen bakåt till krokböjen och sedan framåt. Just när han vänder framåt sträcker han dubbingen på bindtråden och undviker på så sätt att det blir en klump längst bak.


Så binder en mästare stor strömslända dun och spinner.

  Inte bara vackra

  Det tredje rådet gäller bindningen av hacket och thorax. Hacklet fästes bakom vingarna och sedan lindar han fram bindtråden framför vingarna. Efter att på nytt ha tvinnat dubbing på bindtråden, lindar han sedan några varv framför och bakom vingen. Bakom vingen bygger han upp ett thorax varpå han går fram till krokögat med, bindtråden. Hacklet lindas sedan två varv bakom vingen, för att stödja den, och minst tre varv framför. Till sist binder Lennart upp hacklet på flugans undersida och avslutar med whip finish.

  Resultatet talar för sig självt. Men Lennarts flugor är inte bara vackra. De tar också fisk och är mycket hållbara. Förutsättningen för att binda på Lennarts vis är att du har tunn bindtråd och ett ganska tunnfibrigt dubbingmaterial. När man använder de nya tunnfibriga polypropylene-materialen på lite större krok, är det bättre att dubba kroppen två gånger, som Lennart gör, än att lägga på all dubbing på en gång. Kroppen blir annars lös och efter en stunds fiske kanske tovig.


Stor strömslända nymf är svår att fotografera direkt i älven. Nymfen på bilden är tagen direkt ur älven och har sedan lagts i ett tandborstglas med grus och vatten i.

  Stor strömslända (Ephemerella aurivelli)

  Nymfen lever i alla typer av rinnande vatten och kan också förekomma i sjöar med snabb genomströmning. Den finns i huvudsak bland växter, men kan också leva på släta bottnar med sedimentavlagringar. Kläckningen sker på eftermiddagen eller tidiga kvällen och liksom är fallet med röd strömslända (E. ignita) sker den inte utan besvär.

  Den står ofta mycket länge på vattnet efter att den kläckts och kan föras med strömmen upp till hundra meter. Ofta faller den tillbaka på vattnet i sina försök att flyga iväg upp på land. Den har förmåga att under den mest intensiva kläckningen, som inträffar på eftermiddagen, locka upp mycket stor fisk till ytan.

  Färgerna påminner om röd strömslända men med inslag av brunorange. Liksom hos röd strömslända varierar de mycket även vid samma älv. Vingarna är inte lika blå hos stor strömslända som hos röd strömslända

Sländan kännetecknas av:

• 3 stjärtspröt
• stor bakvinge med utvidgning vid basen
• kompakt kropp
• 10-13 mm lång kropp .
• vingarna inte lika blå som BWO

Nymfen kännetecknas av:

• stjärtspröten är 2/3 av kroppslängden
• kompakt kropp
• saknar gälar på bakkroppens främre segment
• segmenten på bakkroppens ovansida har kölformade utvidgningar • 10-13 mm lång kropp

De olika strömsländearternas nymfer skiljs lättast på gälarnas utseende (se t ex boken "Dagsländor i öringvatten" Bengtsson/Boström sid 122.)

Svärmning:
Mellersta Sverige och Norge: juni-juli
Norra Sverige och Norge: juli-augusti.

Mönsterbeskrivning av Lennart Bergkvists flugor

Dun
Stjärt: Ljust olivbrunt tupphackel
Kropp: B W O. Fly-Rite
Ribbing: Mörkbrun bindtråd
Vingar: Medium Blue Dun hönshackel (brända)
Hackel: Medium Dun
Bindtråd: Oliv

Spinner
Stjärt: Ginger tupphackel
Kropp: Hälften Rust och hälften Rusty Orange FlyRite
Ribbing: Gul bindtråd
Vingar: Mycket ljus Blue Dun hönshackel (brända)
Hackel: Mörk Ginger
Bindtråd: Oliv

Av Kenneth Boström och Tommy Bengtsson 1977-1979 ©

 

Till:
Del.1  Del.2  Del.3  Del.4  Del.5  Del.6  Del.7 
Del.8  Del.9  Del.10  Del.11  Del.12  Del.13 
Del.14  Del.15  Del.16  Del.17  Del.18  Del.19  Del.20  Del.21

  Läs historien och om männen bakom denna artikelserie

 

Rekommenderad läsning för de som vill lära sig mer
Fälthandböckerna:
Dagsländor i öringvatten
Nattsländor i öringvatten

 

Till Flugfiske Magasinets startsida

 

För att få den bästa upplevelsen av Magasinet gäller det att du har rätt inställningar.
Här är mina rekommenderade inställningar

Var vänlig och respektera lagen om upphovsmannarätten.  Kopiering eller annan mångfaldigande av innehållet helt eller delvis av denna och alla andra sidorna i "Flugfiskemagasinet Rackelhanen" är ej tillåtet.

© Mats Sjöstrand 2014

Om du har några kommentarer eller frågor angående Magasinet så kontakta gärna mig.

Hälsningar
Webbmaster
Mats Sjöstrand

 

   

Annonsbar
Sponsorpolicy / Våra sponsorer:

Sportfiskemässan i Stockholm/Älvsjö 2018

Julklappstips på presenter.se

Huntyard & Berras Allt inom flugfiske

Annons för UNI-products, www.uniproducts.com

Annons för fiskeflugor.se

Laxfiske på Bårdshaug Herregård, Norge

Annons för www.settern.se

Salmon fishing on river Spey, Scotland

Intresserad av att annonsera här?
Kontakta Mats