Till Flugfiskemagasinets startsida Flugfiskemagasinet Rackelhanen Uppdaterad
2016-08-27
English version
 

Bättre flugor

Bättre flugor
Av Einar Björkegren 1977

  Rudolf och jag knöt flugor tillsammans i många, många år. Rudolfs målsättning var perfektionism i högsta potens, medan min målsättning närmast var att nödtorftigt tillfredsställa öringens pretentioner. Men många var dom problem vi tacklade tillsammans. Ett av de väsentligaste var våra flugors hållbarhet. Två, högst tre öringar på en och samma fluga var, tyckte vi, alldeles för litet. Kunde man inte göra något för att förstärka flugorna och förlänga hållbarheten?

  Vi började med bindsilket och kom så småningom fram till att o-organiskt bindsilke (konsthartsmaterial) höll mycket bättre än organiskt, vilket senare hade tendenser att ruttna och bli skört. Samtidigt kom vi underfund med att tunnare bindsilke möjliggjorde flera vindlingar utan att flugan därför behövde bli klumpigare, vilket också gjorde våra skapelser mycket starkare - men fortfarande inte alls tillräckligt.

  En svag punkt hos våra flugor var uppenbarligen halvslagen, som man gärna gör efter varje moment och vid pauser av olika slag. Dom visade tendenser att glida upp. Hur skulle man lämpligen hindra detta?

  Bindsilket sträckt

  Jo, för det första kunde man övergå från att binda med en lös bindsilkeända, som man fått lära sej i tidernas begynnelse, till att använda en trådhållare som var tillräckligt tung för att hålla bindsilket sträckt. För det andra kunde man tynga bindsilket med en förtyngd klädnypa, alternativt montera någon fast fästningsanordning t ex på flugbindningsbordet.

  Under det här funderandet kom vi också, efter mycken möda, fram till att man, medan bindsilket hölls sträckt av ett eller annat, kanske kunde försöka säkra halvslaget med lim av något slag. Ungefär samma tankegångar kom man samtidigt fram till bland flugbindare i andra länder, men det var väl med dom som med oss, man ville vara säker på att detta verkligen fungerade innan man började prata om det.

Ex. på användning av lim
Fäst dubbing-material på hälften av en utdragen slinga av bindsilket med lim i ställer för vax. Det håller mycket bättre. Sno sedan ihop slingan t.ex. med en kort ståltråd som du gjort en liten krok i änden på, och linda sedan kroppen som vanligt.

  Nagellack inte bra

  Vi började med nagellack Det var inte bra alls, för det trängde inte igenom ordentligt, utan bildade någon slags utanpåliggande skal, som dessutom inte satt så värst bra. Efter att ha provat allt möjligt, bytte vi ut nagellacket mot RX-lim, som i varje fall trängde igenom litet grand.

  Så småningom utvecklades vår ide till att inte bara använda RX för att säkra halvslag, utan på alla möjliga ställen under flugbindandets gång. Efter en tid kom vi fram till följande lista:

1. Säkra bindsilkets fästpunkt på krokskänkeln med en droppe lim.

2. Säkra flugstjärtens ställning t.o.m. de enskilda stjärtstrålarnas riktning, med några droppar. (Man kan faktiskt forma hela stjärten på flugor typ Hardy's "YTHAN", som föreställer ett fiskyngel, genom att smeta in ett tunt lager lim i det som ska bilda själva stjärtfenan och stryka ut detta mellan tummen och pekfingret.)

3. Säkra halvslag med någon droppe lim.

4. Säkra hackelfästpunkten med någon droppe lim.

5. Behandla flugans eventuella "underkropp" med några droppar utspätt lim, som lämpligen stryks ut med en pensel. Låt detta torka ordentligt innan du t ex fäster tinsel el dyl, och gör då detta med outspätt lim.

6. Säkra själva flughuvudet med någon droppe utspätt (förtunnat) lim så att detta tränger Igenom hela flughuvudet ordentligt.

7. Stärk vingar (typ fan-wing) med utspätt lim och fäst "applikationer" som "ögon" och jungle-cock (om du är lycklig nog att ha några) på undervingar med utspätt lim.
Men prova först med något "billigare" än jungle-cock att limmet passar, så det inte blir några"skrynklingar" el dyl.

8. Fäst dubbing-material på hälften av en utdragen slinga av bindsilket med lim i ställer för vax. Det håller mycket bättre. Sno sedan ihop slingan t.ex. med en kort ståltråd som du gjort en liten krok i änden på, och linda sedan kroppen som vanligt.

Säkra flugstjärtens ställning, t o m de enskilda stjärtstrålarnas riktning, med några droppar lim.
Säkra flugstjärtens ställning, och de enskilda stjärtstrålarnas riktning, med några droppar lim.

  RX-lim var väl å ena sidan mycket bättre än ofärgat nagellack, men väldigt långt ifrån idealet, varför jag blev stormförtjust när en amerikansk flugfiskevän, som jag sporadiskt byter erfarenheter och ibland material med, skickade mej en liten glasburk med PLIO-HEAD-CEMENT, ett lim som var speciellt framtaget för användning på flugor och utomordentligt väl anpassat till detta, särskilt som vi så småningom kom underfund med att PLIO lätt lät sig spädas ut med t ex aceton, visserligen på bekostnad av limningseffekten, men i alla fall.

  På mitt flugbindningsbord finns nu alltid en liten glasburk med outspätt och en med utspätt eller förtunnat lim, förtunnat till ungefär samma viskositet som symaskinsolja, och jag köper numera de limfabrikat som finns importerade från USA hos svenska redskaps-handlare. Försök själv så får du se. Det gör underverk!

Text av Einar Björkegren 1977
Teckningar av Gunnar Johnson 1977

 

Till Flugfiske Magasinets startsida

För att få den bästa upplevelsen av Magasinet gäller det att du har rätt inställningar.
Här är mina rekommenderade inställningar

Var vänlig och respektera lagen om upphovsmannarätten.  Kopiering eller annan mångfaldigande av innehållet helt eller delvis av denna och alla andra sidorna i "Flugfiskemagasinet Rackelhanen" är ej tillåtet.

Mats Sjöstrand 2016

Om du har några kommentarer eller frågor angående Magasinet så kontakta gärna mig.

Hälsningar
Webbmaster
Mats Sjöstrand

 

 

 

 

Annonsbar
Sponsorpolicy / Våra sponsorer: