| Du
är välkommen att skicka in egna bidrag, det kan vara egna artiklar, presentationer av
olika insekter, bilder, eller vad som helst rörande flugfiskeentomologi. Var vänlig och
märk brevet med: "Entomologi" Till Entomologi länkar |
 |
|

Gul forsslända, Heptagenia
sulphurea, Yellow May Spinner
|
|

|
|
Mygg och
myggpuppor
Vem av oss har inte svurit
över myggen, då vi gått vid ån eller sjökanten? Men detta är en
insektsgrupp, som utgör en mycket betydande del av fiskens föda. Av Gunnar Johnson
1980.
(2011-12-20) |
"Buzzers"
Så kallar britterna en av de
insektsfamiljer som i många vatten svarar för lejonparten av fiskens
näringsintag. Detta är fjädermyggor och framför allt deras puppor som får fisken att vaka, och
som ger oss minnesvärda
nymf-fiskekvällar. Av Bengt Öste 1976
(2011-06-05) |
Nattsländepuppor med
detaljer
Nattsländor kläcker
ofta i stora mängder och kan då göra harren helt inriktad på att fånga
de driftande pupporna. En nattsländepuppa kan visserligen bindas
tämligen enkel och schematisk, men ibland är det spännande och
stimulerande och prova sin färdighet vid bindstädet med en riktigt
detaljrik imitation av den levande förebilden ... Av Johan Klingberg
2010-02-27 |
Nattsländornas
hemligheter (Klassiska
flugfiskeartiklar)
Preben Torp Jacobsen och
hans fiskebröder lyckades avslöja några av dem sommaren 1977 - och
vill med denna artikel inspirera läsarna att experimentera fram den
bästa imitationen av "den fjärilssimmande puppan" Av Preben Torp
Jacobsen 1978. 2010-01-23 |
Tankar kring
nattsländans "stjärt"
Varför är den så populära nattsländeimitationen Européa 12 försedd
med en hel bunt stjärtspröt - trots att nattsländor saknar stjärt? Text & foto: Gunnar Johnson
091115 |
Sanningen om Superpuppan
Den levande nattsländepuppan kom
krypande ur öringens käft, stannade upp och försökte komma ur sitt
skinn. Episoden startade Lennart Berrgqvists sökande efter den
perfekta imitationen. Text och foto av Lennart Bergqvist.
090111 |
|
Sommaraften ved min danske å,
Aftenfluer På de solrige sommerdage er det ofte værd at
spare lidt på kræfterne, og ikke love en tidlig hjemkomst. Ved
solnedgang kommer vårfluerne frem, og i mørkningen kan strømmen af
døde døgnfluehunner på vandet., spent spinners, være meget tæt. De
sidste timer kan ofte være de bedste. Av Steen Ellemose 081209 |
Phryganea grandis
En stor och buskig
hjorthårsfluga med fladder och liv i vingen. Av Gunnar Johnson
2008-01-04 |
Återupptäck
corixan
Många flugor är populära under
några år för att sedan mer eller mindre falla i glömska till förmån för
nya flugtyper. En sådan fluga är corixan - en imitation av en
vattenskinnbagge, som är vanlig i sjöarnas växtbälten. Text & foto:
Josef Davidsson (07-10-11) |
Bruns Scud
Bruns Scud - hverdagsføde for fjellørret. Denne flua fisker du på
stille vann, langs marbakken og inne på grunnene. Av André Brun.
(06-10-14) |
Hvitvinge -
nattsvermeren for nattfiske - og litt til...
Hvitvinge lagde
jeg for å være ei praktisk nattflue: Den er lett å se på overflaten
på grunn av de lyse vingene, den flyter av seg selv og lager mye lyd
fordi den ligger dypt i vannoverflaten. Og den lurer stor fisk.
av André Brun (05-06-13) |
En
gråsugga till vårfisket
Gråsuggorna kan lokalt i vissa sjöar - eller delar av en sjö. vara
stapelföda för fisken under en del av året. Magundersökningar
visar till exempel att öringen i ett av mina hemmavatten hade 90
procent gråsuggor i maginnehållet de första veckorna i maj månad.
Fisketeknik, flugbindning. Av Björn Möller (2005-05-29) |
Stora torrflugor
En stor och buskig torrfluga - en attraktor
- är vid vissa tillfällen speciellt lockande för fisken. Du kan till och med använda
den som "nappindikator" när du fiskar med en larv, nymf eller puppa. Artikel av
Niclas Andersson (2004-04-06) |
Selektivitet
Att fisken stundom blir selektiv i valet av
föda, är ett för flugfiskaren betydelsefullt fenomen. Selektiv fisk förekommer dock
inte överallt och när som helst. Det är bara under vissa förutsättningar fisken blir
selektiv. Av Tomas Olson. Publicerad 2003-05-31 |
Fiske med kläckare
Artikel om att binda och fiska med olika
kläckarimitaioner, av Henrik Larsson. Publicerad 2001-07-01 |
Årets första slända
Artikel om bäcksländeimitationer, med
mönster och bindbeskrivning, av Per Brännström. Publicerad 2001-07-01 |
Bärfis av
svartmålad kork
Den är en landbaserad insekt men av ett
speciellt intresse för oss flugfiskare under sensommar och höst på grund av sin fatala
belägenhet att falla i vattnet när luften blir kyligare. Artikel av Rolf Ahlkvist.
(Införd 980907) |
Fiske med
gräshoppa
Eftersommaren har sina alldeles
speciella insekter. En sådan grupp är gräshopporna, som kan förekomma i stora mängder
på gräsmarker i närheten av våra vattendrag. Varma dagar med lite vind blåser de ut
över vattnet och tas då gärna av fisken. Artikel av Gunnar Johnson (Införd 970718) |
När
åsandsländan kläcker...
Åsandsländan, Ephemera danica, är vår
största dagslända. Den kläcker i början av juni och kan då under några få,
intensiva dagar väcka också åns största öringars intresse. Det är de öringar som
vuxit sig riktigt stora genom att gå över till att jaga småfisk, men som nu för en
kort tid frossar i de stora gräddfärgade sländorna och deras nymfer. Artikel av Jan Å
Fritzson. (Införd 970713) |
Iglar, äckliga tycker vi - men inte regnbågen
"Personligen blev jag tveksam,
när jag upptäckte iglarnas betydelse som fiskföda. Det var inte med någon större
flugbindarglädje jag satte mig ner att binda de första exemplaren. Provfisket gav
emellertid kontakt med grov fisk - grövre än genomsnittet i vattnet - och därför
kommer jag framledes att bära med mig några igelmönster i flugasken." Artikel av
Gunnar Johnson (Införd 970707) |
Daddy
Long Leg
Vissa insekter förknippas
inte lika direkt med flugfisket och utgör inte lika självklart förebilder för våra
flugor som dag- och nattsländorna, trots att det under delar av säsongen finns i sådana
koncentrationer på vattnet att fisken helt kan specialisera sig på dem. Dit hör till
exempel flygmyror, bärfisar och getingar, vilka under korta perioder kan göra fisken
helt selektiv. Högsommarens masskläckningar av harkrankar kan också i många vatten få
fisken att intressera sig speciellt för de stora insekterna som utgör rejäla munsbitar.
Artikel av Gunnar Johnson. |
Mer om
harkrankar
"Enligt uppgifter i en uppsats av B A
Foote, Kent State University, publicerad i Frederick W Stehrs "Immature
Insects", beräknar man att det finns mer än 14.000 kända harkranksarter. Av dessa
återfinns cirka 1.500 i USA. Annan litteratur uppger att det finns drygt 300 arter i
Sverige." Uppföljningsartikel till Daddy Long Leg .Av
Gunnar Johnson. |
|


För att få den bästa upplevelsen av Magasinet gäller det att du har
rätt inställningar.
Här är mina rekommenderade inställningar
 |
| Var vänlig
och respektera lagen om upphovsmannarätten. Kopiering eller annan mångfaldigande av
innehållet helt eller delvis av denna och alla andra sidorna i "Flugfiskemagasinet
Rackelhanen" är ej tillåtet. ©
Mats Sjöstrand 2011 |
 |
Om du har
några kommentarer eller frågor angående Flugfiskemagasinet Rackelhanen så kontakta
gärna mig. Hälsningar
Webmaster/redaktör
Mats Sjöstrand |
|
|
|
Sponsorpolicy
/
Våra sponsorer:
|