Till startsida Rackelhanen Flugfiske Magasin Flugfiske Magasinet Rackelhanen Uppdaterad
20
16-01-09
English version
Du är välkommen att skicka in egna bidrag, det kan vara egna artiklar, presentationer av olika insekter, bilder, eller vad som helst rörande flugfiskeentomologi. Var vänlig och märk brevet med: "Entomologi"

Till Entomologi länkar

Entomologi

Gul Forsslända
Gul forsslända, Heptagenia sulphurea, Yellow May Spinner  

 

 

Flugfiskarens insekter - Bäcksländan -
I denna artikel presenterar Lars-Åke en doldis bland våra sländor. Ta del av bäcksländans udda liv och leverne, lär dig hur den ska imiteras på bästa sätt och framförallt när, var och hur du ska presentera dina flugor för framgångsrikt fiske. Av Lars-Åke Olsson 2006 (2016-01-09)

 

Myror - öringarnas smågodis
Vissa tillfällen är flugfiskehögtider och perioden när fisken äter myror är definitivt en av säsongens höjdpunkter. Fisken är galen i sensommarens läckerheter! Av Sune Adolfsson 1986. (2015-08-26)

 

Öringfesten
Ibland blir man bjuden på storöringfest. Det händer kanske inte så ofta, men några dagar varje sommar visar sig också de stora öringarna för torrflugefiskaren. Annars går de mest på fiskdiet, det är därför de blivit så stora. Men när åns smörgåsbord dukar upp sådana läckerheter som Ephemera danica - vår största dagslända - brukar också de riktigt stora klunsarna vilja vara med på festen. Av Gunnar Johnson 1984 (2015-07-02)

 

Midsommardansen Rock & Roll
När den stora åsandsländan, "rocken", bjuder upp till dans veckorna kring midsommar, händer det att både fiskar och fiskare tappar besinningen. Av Anders Möllervärn 1991. (2014-11-12)

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 21. Flata nymfer - används de för lite? (Tillägsartikel)
I vår artikel om gul forsslända (Heptagenia sulphurea) skrev vi att fisken sällan visar något större intresse för den nykläckta sländan, utan att den hellre tar nymfen, som är lättare åtkomlig. Men att fisken vid en del vatten tar sländan. Det kan vara på sin plats att modifiera detta påstående. Av Kenneth Boström och Tommy Bengtsson 1982 (2014-06-11)

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 20: Sävsländan, (tillägsartikel)
Även om sävsländorna inte har samma betydelse för öringen - och därmed för flugfiskaren - som dagsländor, nattsländor och bäcksländor är de definitivt inte utan betydelse. Under maj-juni, kan de ge upphov till fint nymf- och torrflugefiske. Här porträtterar vi sävsländor och visar hur imitationer kommer till19811979. (2014-04-18)

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 19.  Så binder en mästare, Stor Strömslända.

Lennart Bergkvist har bl.a. tillsammans med Preben Torp Jacobsen och Kenneth Boström komponerat Hemsedalsflugan, som efterliknar stor strömslända. Av Kenneth Boström och Tommy Bengtsson 1979. (2014-03-09)

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del.18. En sammanfattning och översikt av hela artikelserien

Av Kenneth Boström och Tommy Bengtsson 1979  (2013-12-31)

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del.17. Slamsländan - flugfiskarens förbannelse?
När öringen vakar på slamsländor (Caenis) är den mycket svårflirtad. Många flugfiskare menar att slamsländorna pga sin storlek - de flesta är endast 3-5 mm långa - inte har någon betydelse för flugfisket. De har därför fått benämningen "Angler's Curse" (fiskarens förbannelse), men riktigt så illa är det inte och kanske detta uttryck hellre borde reserveras för taggtrådsstängsel, som G E M Skues en gång föreslog. Av Kenneth Boström och Tommy Bengtsson 1979. (2013-12-13)

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 16.
Nattsländorna
Nattsländorna är mycket vanliga vid svenska vatten. Till glädje både för öringen och flugfiskaren. Till skillnad från dagsländorna kläcks de flesta nattsländearter mycket snabbt och fisken tar dem därför antingen innan de kläcks eller då honorna lägger ägg på vattnet. Men det finns viktiga undantag. 1979.  (2013-11-17)

 

Fiske med flicksländor
Många grunda sjöar erbjuder ett intressant fiske med flicksländeimitationer - både våta och torra. Det är stora insekter, som när de kläcker i mängd även lockar den större fisken att vara med och kalasa på överflödet. Av Björn Möller 1990 (2013-11-10)

 

Den perfekta busväderflugan
Regn, blåst och dimma. Trots eländigt väder fick eleverna bra med fisk - och hälften togs på Chompern. Pres. av flugan White Chomper, imitaion av corixa. Av Bengt Öste 1992 (2013-11-09)

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 14. Stor åslända - begärlig för öring och harr
En av de mest kända dagsländorna är Baetis rhodani. Den är mycket vanlig både i England och här hemma och har sedan flugfiskets barndom varit förebild för flugor. Klassiska mönster som Greenwell's Glory, Hare's Ear, Blue Dun, Red Spinner och Olive Quill efterliknar alla Baetis rhodani. Engelska flugfiskare kallar den Large Dark Olive och vi har valt att kalla den stor åslända. I Sverige finns ytterligare 10 arter av denna familj. Åsländorna är begärlig föda både för öring och harr och antalet mönster för att efterlikna dem uppgår till flera hundra. Av Tommy Bengtsson och Kenneth Boström 1978 (2013-08-20)

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 13. Vassländorna
Vassländorna lever i näringsfattiga vatten med ganska lågt pH och med vegetationsrik botten. De är vanliga i hela landet utom i sydskånska åarna som inte erbjuder lämplig miljö.

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del 12. Samla, förvara och fotografera sländorna
Hur man fotograferar sländor och hur man samlar in och förvarar dem. Den utrustning som krävs är enkel och materialet är lätt att få tag på. För att fotografera sländor behövs en spegelreflexkamera, några mellanringar och en blixt. Det finns speciell optik för makrofotografering men normaloptiken går också bra att använda. Av Tommy Bengtsson och Kenneth Boström 1978. (2013-05-28)

 

En gråsugga till vårfisket
Det är inte bara sländor och nymfer som intresserar fisken i våra flugfiskesjöar. I många vatten är vattengråsuggan ett av de viktigaste näringsdjuren, särskilt så här i början av säsongen. Av Björn Möller 1992.  (2013-04-30)

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 11. Årets första öring tar på en bäcksländeimitation
Bäcksländorna utgör i många vatten en stor del av fiskens föda. Speciellt under försäsongen kan det vara lönt att knyta en bäcksländeimitation på tafsen. Den kan fiskas som nymf eller som torrfluga när honorna lägger ägg på vattnet. Och ibland när bäcksländan kläcks. Av Tommy Bengtsson och Kenneth Boström 1978. (2013-04-27)

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 9. Sawyer Siphlonurus, Storån. Om simsländorna.
Efter att ha läst om Nils Färnströms fiske med Sawyer i Storån undrar man hur "Siphlonurus spinosus" ser ut. Dagsländan som blev förebild till Sawyers nya nymf. Sländan finns inte med i modern flugfiskelitteratur, så vi tog med insektshåven till Storån... Av Tommy Bengtsson och Kenneth Boström 1977 (2013-02-12)

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 7. Åsandslända - Sjösandslända
Ephemera danica är vår största dagslända. Dess nymf lever i gångar som den gräver i åarnas sandbottnar. På engelska kallas den Greendrake och Mayfly och i vissa delar av Sverige för Rockan och Rocken. Då vi brukar kalla sländorna efter något som är typiskt för dem, så att namnet lättare fastnar i minnet, vill vi hellre kalla den för åsandslända. Vilket namn som faller flugfiskarna bäst i smaken får framtiden utvisa.  Av Tommy Bengtsson och Kenneth Boström. 1977 (2013-01-01)

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 5. Röd strömslända
Nu har vi kommit fram till Ephemerella ignita som tillhör de krälande formerna. Den är mycket vanlig i hela landet liksom i Storbritannien där den kallas Blue-Winged Olive, som brukar förkortas till B.W.O. Som spinner kallas honan Sherry Spinner och hanen Rusty Spinner. Vi har därför döpt den till röd strömslända. Av Tommy Bengtsson och Kenneth Boström. 1977 (2012-12-12)

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 3 Vi har döpt den till brun dammslända
Dagsländornas nymfer är anpassade efter den miljö de lever i. De brukar, efter sin kroppsform, indelas i fyra grupper. Utöver krypande nymfer finns det simmande, krälande och grävande. I denna artikel skall vi titta närmare på en simmande art som heter Cloeon dipterum (uttalas kloeon dipptérum). Den har, så vitt vi vet, inte något svenskt namn, så vi har döpt den till brun dammslända. Av Tommy Bengtsson och Kenneth Boström. 1977 (2012-11-27)

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del.2. När gula forsländan kläcks står öringen någon meter nerströms
I denna artikel presentera en dagslända som är vanlig i hela landet. Den heter Heptagenia sulphurea och tillhör gruppen krypande dagsländor. Kallas Gul forsslända eftersom den lever i snabbt rinnande vatten, och gul därför att både hanen och honan är gula i dunstadiet. Tillika är honan i spinnerstadiet svavelgul (sulphur = svavel) och hanen brungul till brun. På engelska kallas den Yellow May Dun respektive Spinner eller Yellow Hawk.

 

Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del.1. Öringen glupsk och kräsen
Här får du veta varför. Antingen du fiskar med torrfluga eller streamer försöker du efterlikna öringens naturliga föda. Beviset för din framgång med imitationen är att öringen accepterar din skapelse som äkta. Därför är det viktigt att känna till öringens matvanor i de vatten du fiskar vid. Av Tommy Bengtsson och Kenneth Boström. 1977
(2012-11-18)

 

Svenska Flugan, Sländor i öringvatten
Inledning och historien bakom denna unika artikelserie av Kenneth Boström och Tommy Bengtsson som publicerades i tidskriften Svensk Fiske under åren 1977-1979. (2012-11-18)

 

Fjädermyggan "Bosse"
Fjädermyggans puppa står på fiskens meny under hela säsongen. Med en myggpuppa i tafsspetsen är det upplagt för spänning och kamp. Men det gäller att fiska flugan rätt. Av Björn Möller.
(2012-10-12)

 

Mygg och myggpuppor
Vem av oss har inte svurit över myggen, då vi gått vid ån eller sjökanten? Men detta är en insektsgrupp, som utgör en mycket betydande del av fiskens föda. Av Gunnar Johnson 1980. (2011-12-20)

 

"Buzzers"
Så kallar britterna en av de insektsfamiljer som i många vatten  svarar för lejonparten av fiskens näringsintag. Detta är fjädermyggor och framför allt deras puppor som får fisken att vaka, och som ger oss minnesvärda nymf-fiskekvällar. Av Bengt Öste 1976 (2011-06-05)

 

Nattsländepuppor med detaljer
Nattsländor kläcker ofta i stora mängder och kan då göra harren helt inriktad på att fånga de driftande pupporna. En nattsländepuppa kan visserligen bindas tämligen enkel och schematisk, men ibland är det spännande och stimulerande och prova sin färdighet vid bindstädet med en riktigt detaljrik imitation av den levande förebilden ... Av Johan Klingberg 2010-02-27

 

Nattsländornas hemligheter (Klassiska flugfiskeartiklar)
Preben Torp Jacobsen och hans fiskebröder lyckades avslöja några av dem sommaren 1977 - och vill med denna artikel inspirera läsarna att experimentera fram den bästa imitationen av "den fjärilssimmande puppan" Av Preben Torp Jacobsen 1978. 2010-01-23

 

Tankar kring nattsländans "stjärt"
Varför är den så populära nattsländeimitationen Européa 12 försedd med en hel bunt stjärtspröt - trots att nattsländor saknar stjärt? Text & foto: Gunnar Johnson 091115

 

Sanningen om Superpuppan
Den levande nattsländepuppan kom krypande ur öringens käft, stannade upp och försökte komma ur sitt skinn. Episoden startade Lennart Berrgqvists sökande efter den perfekta imitationen. Text och foto av Lennart Bergqvist. 090111

 

Sommaraften ved min danske å, Aftenfluer På de solrige sommerdage er det ofte værd at spare lidt på kræfterne, og ikke love en tidlig hjemkomst. Ved solnedgang kommer vårfluerne frem, og i mørkningen kan strømmen af døde døgnfluehunner på vandet., spent spinners, være meget tæt. De sidste timer kan ofte være de bedste. Av Steen Ellemose 081209

 

Phryganea grandis
En stor och buskig hjorthårsfluga med fladder och liv i vingen. Av Gunnar Johnson 2008-01-04

 

Återupptäck corixan
Många flugor är populära under några år för att sedan mer eller mindre falla i glömska till förmån för nya flugtyper. En sådan fluga är corixan - en imitation av en vattenskinnbagge, som är vanlig i sjöarnas växtbälten. Text & foto: Josef Davidsson (07-10-11)

 

Bruns Scud
Bruns Scud - hverdagsføde for fjellørret. Denne flua fisker du på stille vann, langs marbakken og inne på grunnene. Av André Brun. (06-10-14)

  

Hvitvinge - nattsvermeren for nattfiske - og litt til...
Hvitvinge lagde jeg for å være ei praktisk nattflue: Den er lett å se på overflaten på grunn av de lyse vingene, den flyter av seg selv og lager mye lyd fordi den ligger dypt i vannoverflaten. Og den lurer stor fisk.
av André Brun (05-06-13)

  

En gråsugga till vårfisket
Gråsuggorna kan lokalt i vissa sjöar - eller delar av en sjö. vara stapelföda för fisken under en del av året. Magundersökningar visar till exempel att öringen i ett av mina hemmavatten hade 90 procent gråsuggor i maginnehållet de första veckorna i maj månad. Fisketeknik, flugbindning. Av Björn Möller (2005-05-29)

  

Stora torrflugor
En stor och buskig torrfluga - en attraktor - är vid vissa tillfällen speciellt lockande för fisken. Du kan till och med använda den som "nappindikator" när du fiskar med en larv, nymf eller puppa. Artikel av Niclas Andersson (2004-04-06)

  

Selektivitet
Att fisken stundom blir selektiv i valet av föda, är ett för flugfiskaren betydelsefullt fenomen. Selektiv fisk förekommer dock inte överallt och när som helst. Det är bara under vissa förutsättningar fisken blir selektiv. Av Tomas Olson. Publicerad 2003-05-31

  

Fiske med kläckare
Artikel om att binda och fiska med olika kläckarimitaioner, av Henrik Larsson. Publicerad 2001-07-01

  

Årets första slända
Artikel om bäcksländeimitationer, med mönster och bindbeskrivning, av Per Brännström. Publicerad 2001-07-01

  

Nattsländor i öringvatten
Om nya rön kring nattsländornas beteenden. Artikel av Kenneth Boström. (Införd 990710)

  

Bärfis av svartmålad kork
Den är en landbaserad insekt men av ett speciellt intresse för oss flugfiskare under sensommar och höst på grund av sin fatala belägenhet att falla i vattnet när luften blir kyligare. Artikel av Rolf Ahlkvist. (Införd 980907)

  

Fiske med gräshoppa
Eftersommaren har sina alldeles speciella insekter. En sådan grupp är gräshopporna, som kan förekomma i stora mängder på gräsmarker i närheten av våra vattendrag. Varma dagar med lite vind blåser de ut över vattnet och tas då gärna av fisken. Artikel av Gunnar Johnson (Införd 970718)

      

När åsandsländan kläcker...
Åsandsländan, Ephemera danica, är vår största dagslända. Den kläcker i början av juni och kan då under några få, intensiva dagar väcka också åns största öringars intresse. Det är de öringar som vuxit sig riktigt stora genom att gå över till att jaga småfisk, men som nu för en kort tid frossar i de stora gräddfärgade sländorna och deras nymfer. Artikel av Jan Å Fritzson. (Införd 970713)

    

Iglar, äckliga tycker vi - men inte regnbågen
"Personligen blev jag tveksam, när jag upptäckte iglarnas betydelse som fiskföda. Det var inte med någon större flugbindarglädje jag satte mig ner att binda de första exemplaren. Provfisket gav emellertid kontakt med grov fisk - grövre än genomsnittet i vattnet - och därför kommer jag framledes att bära med mig några igelmönster i flugasken." Artikel av Gunnar Johnson (Införd 970707)

     

Daddy Long Leg
Vissa insekter förknippas inte lika direkt med flugfisket och utgör inte lika självklart förebilder för våra flugor som dag- och nattsländorna, trots att det under delar av säsongen finns i sådana koncentrationer på vattnet att fisken helt kan specialisera sig på dem. Dit hör till exempel flygmyror, bärfisar och getingar, vilka under korta perioder kan göra fisken helt selektiv. Högsommarens masskläckningar av harkrankar kan också i många vatten få fisken att intressera sig speciellt för de stora insekterna som utgör rejäla munsbitar. Artikel av Gunnar Johnson.

     

Mer om harkrankar
"Enligt uppgifter i en uppsats av B A Foote, Kent State University, publicerad i Frederick W Stehrs "Immature Insects", beräknar man att det finns mer än 14.000 kända harkranksarter. Av dessa återfinns cirka 1.500 i USA. Annan litteratur uppger att det finns drygt 300 arter i Sverige." Uppföljningsartikel till Daddy Long Leg .Av Gunnar Johnson.

     

 

För att få den bästa upplevelsen av Magasinet gäller det att du har rätt inställningar.
Här är mina rekommenderade inställningar

Var vänlig och respektera lagen om upphovsmannarätten. Kopiering eller annan mångfaldigande av innehållet helt eller delvis av denna och alla andra sidorna i "Flugfiskemagasinet Rackelhanen" är ej tillåtet.

© Mats Sjöstrand 2016

Om du har några kommentarer eller frågor angående Flugfiskemagasinet Rackelhanen så kontakta gärna mig.

Hälsningar
Webmaster/redaktör

Mats Sjöstrand

 



Sponsorpolicy / Våra sponsorer:

Laxfiske på Bårdshaug Herregård, Norge

Annons för flugbindning.com

Annons för www.settern.se

Salmon fishing on river Spey, Scotland

Dackonline.se

Huntyard & Berras Allt inom flugfiske

Annons för fiskeflugor.se

Annons för UNI-products, www.uniproducts.com

Annons för Bamboorods.se

Intresserad av att annonsera här?
Kontakta Mats

 

Intresserad av att annonsera här?
Kontakta Mats

 

Intresserad av att annonsera här?
Kontakta Mats