Rackelhanen

Upphovsman: Kenneth Boström 1967

Kenneth Boström berättar här själv om historik, fisketeknik och visar den ursprungliga bindbeskrivningen av Rackelhanen.

Historik
Rackelhanen konstruktion och ide'n till den kom 1967 under en nattsländekläckning i Vännån på gränsen mellan Kronobergs län och Halland. Det visade sig att fisken blev särpräglat selektiv på en speciell nattslända, vars puppa kläcktes strax under ytan. Fisken tog bara den färdiga sländan mellan kläckningspunkten, 10-20 cm under ytan, och upp till vattenytan. Puppan, som borde varit ett lättfångat byte hela vägen upp från botten till kläckningen några dm under ytan, brydde sig fisken inte om. Likaså lämnades den färdiga insekten ifred, då den hunnit upp till vattenytan och omedelbart flög iväg. Dessa kläckningar pågick flera kvällar i rad, och när jag väl kommit underfund med problemet, hittade jag efter mycket experimenterande fram till den rätta metoden att efterlikna naturens gång. Det tog sin tid, men när jag väl funnit rätt material (polypropylengarn), bindteknik och fiskemetod - visade sig Rackelhanen vara dödligt effektiv. Flugan var emellertid inte särskilt vacker att se på - utseendet var nästan skrämmande, vilket gjorde att det tog lång tid innan jag vågade visa den för mina närmaste fiskevänner. Jag var hela tiden beredd att bli utskrattad, men skratten förbyttes snart till andra uttryck, när dom lyckats förmå sig att prova mina exemplar.
Namnet Rackelhane kommer från fågeln som är en korsning (bastard) mellan en Orrtupp, Lyrurus t. tetrix och en Tjäderhöna,Tetrao u. urogallus.

Andra namn på Rackelhanen som används runt om i världen: Polysedge, Rackelhahn och Honk.

Fisketeknik

Jag har under årens lopp provat och utarbetat en mängd olika fiskemetoder med Rackelhanen, och ska här försöka beskriva de viktigaste. Rackelhanen fiskas alltid i vattnets ytskikt, och därmed oftast med flytlina. Vid vissa tillfällen kan emellertid en sinktip-lina vara att föredra. I samtliga fall skall Rackelhanen vara impregnerad med flytmedel (t.ex. Permaflote). Många har tidigare missuppfattat polypropylenets egenskaper, och trott att det skulle vara "självflytande", så är inte fallet.
Nattsländorna har många olika sätt att kläcka på, dessa måste vi som flugfiskare kunna imitera. Den något diffusa och allmänna siluettbild som Rackelhanen ger, har säkert med dess oerhörda efektivitet att göra. Materialet ger intryck av liv, och nattsländan håller sig, till skillnad från många dagsländor, nästan aldrig stilla när den befinner sig i eller på vattnet.

Teknik 1. Stripande på ytan. Små korta "nervösa" ryck, eller 5 cm. långa ryck med uppehåll emellan. Imiterar den äggläggande eller drickande nattsländans beteende.

Teknik 2. När jag ser fisken ta "simmande, paddlande" puppor på vattnet, brukar jag helt sonika klippa av vingarna på min Rackelhane, och presenterar den sedan som ytsimmande puppa på väg mot stranden.

Teknik 3. A/. Låt tafsen sjunka - använd gärna en sinktip-lina med kort sjunkande spets. B/. Dra i linan, så rycks flugan ner under vattenytan. C/. Gör en kort paus, så flyter Rackelhanen upp till ytan igen med ett litet plopp. Upprepa proceduren. Denna teknik ger en presentation som stimulerar fisken att ta flugan för en nattslända som kläcks strax under ytan.

Teknik 4. Rackelhanen fiskar också bra helt friflytande - bl.a. imiterande den döda nattsländan efter äggläggningen.

Jag har genom åren provat Rackelhanen på många olika fiskarter, som till exempel öring, röding, regnbåge, bäckröding, strupsnittsöring, sik, harr m.fl. Både här i Europa och i östra och västra USA, överallt har jag funnit att fisken, oavsett vilken art det rört sig om, tagit min fluga med samma tillförsikt och förtroende som den svenska öringen. Det är därför min förhoppning att även du skall finna Rackelhanen värd att prova i dina vatten.

Med flugbindarhälsning: Kenneth Boström

Material till Rackelhanen är bindtråd, lätt krok i strl. 10-18 och därutöver endast polypropylengarn i huvudsak färgerna brunt, oliv, beige, grått eller vitt. Man kan också blanda dessa färger sinsemellan.

(c) Mats Sjöstrand 2004

Hälsningar
Webmaster/redaktör
Mats Sjöstrand